fiaohlsson

jag har känt mig lite nere senaste tiden, inget speciellt så men något som gnagt i mig hela tiden.
idag när jag var ute och gick och jag verkligen kände att det var höst när jag gick i skogen, det hade regnat och det var fullt av gula löv på backen så slog det mig att sist det var höst så dog richard.

det var massa minnen som ville fram men jag koncentrerade mig på löven och att hitta hem igen bara så jag slapp tänka.
de senaste dagarna har jag inte velat äta, har tappat matlusten mer eller mindre vilket jag inte alls är van vid, visst har jag känt att jag velat gå ner i vikt men har känt mig svag för att jag inte klarat av att göra det.
nu är det inga problem alls. det är inte så att jag känner mig stark eller duktig för att jag inte äter utan så fort jag tänker på mat tänker jag bara jag orkar inte.
har gått in i köket flera gånger och det har stått bröd framme men jag känner mig helt tom inför tanken att äta, det ger mig avsmak bara.

så kom pappa hem och skällde på mig för att jag inte ätit och han mumlade något om matsmältningen och blabla. men vad ska jag göra när kroppen inte vill äta och huvudet är för ledset för att säga emot?
känner inte att det är bra att äta, känner inte att jag vill, känner bara att äter jag inte så blir jag smalare.

jag har inte förstått varför jag känt såhär men så gick det upp för mig tidigare när jag gick i skogen idag att det måste vara för att det snart är ett år sen richard dog.

det känns som att det var igår jag fick veta att han var död i telefon och jag bara skrek nej om och om och om igen.