fiaohlsson

idag var en onödig dag att vakna på. tänk den som fick somna om igen.

jaha, smögenplanerna gick i stöpet. det verkar bli kolsva istället haha.
meeen, hemmagjord potatissallad kan inget annat slå ändå.

och, dit jag går, går festen så det känns lugnt ändå :) glad midsommar!

god morgon. åh vad härligt det är med fullt av cpmardrömmar.

idag tänkte jag ta upp det känsliga ämnet bouncing balls. för er fåtalet som inte vet vad det är, så säger jag det i förtroende. jag säger det inte för att ni ska bli nyfikna och leta upp detta hemska påhitt, som är gjort endast för att - ja, förstöra ungdomen.

det är precis som droger. man börjar med något lätt, vi kan ta marijuana till exempel. man sitter och röker på ibland och känner att det här är rätt kul och inte ett dugg farligt som alla vuxna jämt påstår. sen börjar man känna ett sug, vardagen börjas kännas tråkig utan marijuanan och snart är du fast. du använder det inte för att det är kul och spännande längre som du gjorde i början, utan du gör det för att du får abstinens utan. du behöver det. och sen börjar det bli tråkigt att bara röka på, du vill prova något som får dig att känna precis som de första gångerna du testade maja. så du provar något tyngre och sen är du där. du är pundare.

precis så var det för mig att spela bouncing balls. det var nytt, det var spännande, det var roliga ljud och jag kände mig duktig när jag slog mitt rekord allt oftare. men beroendet smög sig på mig bakifrån, det var som en planerad attack som överrumplade mig och när jag blev attackerad, då var jag redan sårad. jag kunde inte återvända och det visste jag. jag hade hört varningarna innan men struntat i dom. nu - vet jag bättre.

jag minns dagen jag blev tillfrågad att göra detta. det var en sen kväll och det var storm ute. jag hade dragit ur kontakten till all elfast möblering som tv, dator. detta kunde jag idag göra utan problem men så var det inte för bara ett år sedan. då var jag tvungen att kasta ut datorn helt, för att få mitt liv tillbaka. jag skulle precis stänga av min mobiltelefon när displayen lös upp och den började vibrera. hemligt nummer, stod det i svart text på den nu ljusblåa displayen. jag kände den obehagliga känslan i magen, den jag fick för ett par månader sen. tiden då jag var jagad. tiden då vardagen bestod av att behöva gömma mig från världen, världen utanför som inte förstod mig och mitt bouncing balls. världen, som en gång var mina vänner. de var nu mina fiender, de ringde för att få mig att sluta spela, de ville att jag skulle gå ut. ut! ha! så lurade de var. de hade ingen aning om den kärlek jag hyste för mitt spelande, och den kärlek mitt spelande hyste för mig. jag var jagad och jag hatade det. jag var tvungen att begrava mig i mörker i lägenheten, framför datorn, för att kunna stänga ute allt annat. jag kunde inte täcka för fönstrena med persienner, eftersom det aldrig funnits, och jag kunde inte gå utomhus för att köpa nya eftersom jag var rädd att bli tillfångatagen av fienderna. så jag hittade en filt. en filt som jag stängde in mig och min käresta under. en filt som stängde ute alla fiender, alla ljud från fienderna, deras eviga bankande på dörr, fönster och deras ihärdiga samtal. ingen förstod mig.
jag väcktes tillbaka till verkligheten av vibrationerna på telefonen och jag svarade. det var ett samtal från en förening som hjälpte folk som var spelberoende att komma tillbaka till världen. föreningen som jag så länge vart beroende av, som jag krampaktigt behövde likt ett spädbarn behövde mammas svullna mjölkfyllda bröst för att överleva. jag kände igen rösten direkt när jag svarade. det var min handledares pipiga röst och jag kände en känsla av värme fylla mitt bröst. jag ville inte göra detta först, då det skulle riva upp gamla sår som jag jobbat så hårt för att bli av med. men jag visste att jag måste, jag vet att det fortfarande finns ungdomar där ute som går igenom exakt det jag gjorde för ett tag sen, och jag tänker hjälpa er. jag är captain bouncing ball.

så - du som läser detta. du är ännu inte övertygad? det förstår jag. det skulle inte jag heller vara. men du kommer att ångra dig när du sitter fast i vad jag kallar bouncing ball-träsket.
det börjar med bouncing balls. det är roligt, spännande och något du gör i några minuter bara för att få tiden att gå snabbare. sen börjar du bli lite bättre och det börjar bli roligt att slå dina och dina kompisars rekord. efter ett tag kommer du sitta längre och du kommer inte längre spela för att det är roligt, du kommer spela för att du måste. du måste spela och det är inte roligt längre, det är ett tvång. sen kan du inte spela det längre för att du är så bra på det, du måste gå vidare. så då börjar du spela de tyngre spelen. sen är du fast. sen kommer du, precis som jag sitta under en loppbiten filt och älska med din display.
jag vet att du inte tror mig. men jag har vart där. jag har vart. i bouncingball-träsket. och jag var fri, ända tills jag hittade king.com. där sitter jag nu och spelar, och jag kan inte ta mig från datorn.

snälla, någon, hjääääälp mig.

vi har degat med trolldeg idag, gjorde lite olika gubbar som ligger på gräddning i ugnen nu.
och snart ska jag ut och gå promenad med stefan, jag bara väntar på att han ska ta sig hit, han nämnde något om att han skulle sminka sig och sånt. eller så var det duscha.. jag minns inte.

vi åt tacos idag och sen fes jag vid datorn och jag överdriver inte när jag säger att det luktade dött. typ dött roadkill sen ett par veckor tillbaka i en larvattackerad kompost. det roliga var att när jag fes så satt jag vid datorn och min moster skulle se på film och böjde sig ner precis när jag känt aromen av min exklusiva fis för att plocka ut skivan ur datorn. då var jag nöjd, fast hon sa ingenting. nåväl. nu har jag nog inte mycket mer att säga.

jo förresten. jag bäddade ner mig i min mosters nybäddade säng och såg på när hon spelade. vi pratade om någonting, minns inte vad men jag sa iaf att jag inte orkade gå efter den för att jag låg så bra, speciellt efter att ha fisit in hennes täcke och gjort det alldeles varmt och mysigt. iaf, efter några minuter tröttnade jag och så somnade jag. när jag vaknade var hela högersidan av mitt ansikte alldeles dyngsurt. jag älskar att vakna av att ha dreglat ner hela mig.
provade att spela gitarr för nästan första gången i förrgår. mitt vänstra pekfinger är fortfarande helt mörbultat så jag har inte velat fortsätta spela, men imorrn kanske jag vågar fortsätta igen.

jajaja, nu förtjänar ni inte att få höra mer info om mitt händelserika liv. sich.

jag vet inte om jag hamnat i en period med mycket våld i när jag sover, för igår morse vaknade jag med en fet jävla fläskläpp. den är fortfarande kvar. tjusig som fan är jag.

vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag köper en kebabtallrik bara för peperonins skull.

är det såhär när blir när man är lycklig så tänker jag stanna kvar i min depression. seriöst.

eller

vad har hon tagit? någon som kan fixa till mig?

 

 

oh my god. fullt av svarta spermier i vattnet. eller grodyngel kanske.

 

 

 

 

 

jag börjar bli orolig för patrik, han har börjat se så spinkig ut på sistone.

 

 

Åh! Den önskar jag mig!

 

 

Vafan!? Vem har tagit en tugga av mitt sudd?

 

 

nu är jag hemma igen. det var väl typ allt jag hade att säga om det.
imorrn får jag sällskap hela helgen, tror det är första som kommer och hälsar på mig någonsin tänkte jag säga. men näe, andra faktiskt.

inatt kunde jag inte sova alls istället.
vad spännande det ska bli inatt, inte kunna sova eller drömma mardrömmar hela natten igen? ååh kan knappt bärga mig!

vaknade nyss och vill redan gå och sova igen.
kul att jag drömt mardrömmar hela natten igenom, råkade slå min moster flera gånger när jag vaknade av att jag gallskrek, hon försökte lugna mig och jag trodde hon var äcklet som var efter mig.
det har aldrig hänt förut, att jag vaknat säkert tio gånger under en och samma natt och skrikit. aldrig någonsin.

känns som om det var ett bra beslut jag fattade häromdagen, verkligen.. känns verkligen som jag kommer må bättre utan den människan.

fasen vad sugen jag blev på färsk lakrits nu.

Carina skrev till mig tidigare på msn och tipsade mig om mat som hon tycker om. Till exempel så tipsade hon om att man kunde värma min mögeldryck. Ställ den i mikron en minut, men gör det innan ni haft i mjölkklumparna. Ha i mjölkklumparna efteråt, de kommer smälta lite men ack, vilken ljuvlig dryck det blir.

Mitt nästa recept kommer att handla om spenar. Håll utkik!

jag fes precis, så att det lät. fast ingen hörde. det är aldrig någon som är i närheten när jag visar mina talanger offentligt. har jag tur så kommer det någon och känner hur min talang luktar iaf.

vaknade för övrigt i soffan imorse av att jag mådde illa av min egen fislukt. hehehe.
(fräscht, tänker ni nu. men vadå, vore det fräschare om jag tyckte att det luktade gott eller?)