fiaohlsson

här var ett av stoppen vi gjorde innan vi kom fram till morbror i väsby i lördags.

jag och lillesyster.

tack nenna! :) vad glad jag blir.

(för er som inte ser vad det står så står det,

nenna: jag älskar dina ritningar! har den jag fick på min födelsedag inramad på byrån.)

Här är min lillebror William, nyss fyllda 15 och tror att han börjat dricka kaffe. Jag vet inte hur länge stackarn kämpade med det där kaffet. Men vill man vara vuxen så får man lida lite.

Här är tjusiga jag, lagom trött, sliten och fortfarande lite full med en livrädd hundjävel i famnen. (Mammas, inte den jag hittade i Knivsta.)

Moster

Lillesyster

och Mamma.

Tänkte bevisa att jag vart på Grönan innan jag slet av skiten.

Hittade en skylt som varnar för arga kvinnor.

Seeen, efter många stopp på snuskiga loppisar, kyrkogårdar för att lämna blommor och snabbvisiter hos släktingar vi äntligen framme.

Kusin Seven

Kusin Kristoffer

och en massa badande människor. Grillade, fotade, frös i regnet och sen for jag till Märsta för att fira Jossan. Slut.

(Saras hand, jag skulle aldrig våga plocka upp en sån där slemmig jävel, hur söt den än må vara)

Efter det hittade jag en golfboll i en liten buske som det stod Bromma på. Någon måste ha skjutit jävligt långt tänkte jag. Vi tog med den (grodan lämnade vi kvar där vi hittade den) och fortsatte gå, försökte hitta till ica. När vi äntligen börjar känna igen oss ser jag något som kikar fram bakom krönet av en buske som ser ut som en sjukt ful hare. Så jag tänker så, "jävlar vilken ful hare", sen ser jag att det är en hund. Den står kvar och tittar på oss och när vi närmar oss ser jag att den inte har något koppel och så börjar den gå över vägen. Det kommer flera bilar och den lilla fula jäveln som nätt och jämnt klarade sig utan att bli påkörd kommer iaf till oss och jag tycker lite synd om den så tänkte vara en god samarit och ringa polisen. Dom svarade inte, så jag ringde pappa (som jag gjort innan också och det var han som sa att jag skulle ringa polisen) och frågade vad jag skulle göra. Han visste inte så jag lade på, drog ur snöret på min tröja och lekte McGyver och gjorde fetaste kopplet till hunden och så börjar vi gå. Hunden stretar emot vilket håll vi än ska gå åt, utom motsatta hållet han kom ifrån. Han ville uppenbarligen inte hem iaf. Vi hittar iaf en veterinär med massa tanter och hundar utanför så jag frågar om någon känner igen hundjäveln och det är någon som säger att hunden är bosatt ovanför veterinären. Det var den dock inte. Vi mötte ett par gamlingar som sa, det där är ju blabla (De sa något namn) och han bor där och där, gå och lämna den så ska ni se att dom blir jätteglada och så får ni säkert en slant i hittelön. Tror ni, frågade jag och Sara blev jättehoppfull och så börjar vi iaf leta efter huset. Vi kommer till ett stort hus och ska gå igenom en vit grind. När jag ska gå in på tomten spjärnar hunden emot med framtassarna så jag tänker att här kan den ju fan inte bo. Men tro på fan, det är en mamma som öppnar och säger "Nääe, inte nu igen" tackar oss och stänger dörren.

Snåla jävel. Nästa gång jag hittar en hund behåller jag den om jag inte får hittelön.

här ligger katten och har det bra.